Något som är väldigt viktigt inom konservering är altitud. ”Alti-vadå?”, tänker du. Jo: höjd över havet, enkelt förklarat. Det som gör att det är så viktigt med altitud vid konservering är att kokpunkten är olika hög vid olika altitud. Alla vet att vatten kokar vid 100 ℃, men det här är en förenklad sanning. Vatten kokar nämligen bara vid 100 ℃ när man befinner sig i höjd med havsytan. Åker du med en ubåt kommer kokpunkten att vara högre, och klättrar du upp för ett berg kommer kokpunkten att vara lägre.
Det här gör alltså att vi behöver ta hänsyn till vilken altitud vi befinner oss på, både när vi vattenbadskonserverar och när vi tryckkonserverar. De flesta av oss i Sverige bor relativt nära havsnivån, men några (relativt få) kommer att behöva gå upp ett snäpp på ”altitudtrappan”.
Lyckligtvis har folk räknat ut exakt vad vi behöver ta hänsyn till. De som räknat ut allt är amerikaner, så det finns anpassningar tänkta även för folk som bor på samma höjd som Kebnekaises topp och till och med högre. Det finns ju nämligen hela städer på tusentals meters höjd i Amerika. Det gör det såklart inte här i Sverige, eftersom det inte är sådär jättetrevligt att bo så högt upp på våra breddgrader. Men över 300 meters höjd finns det ändå en del folk i landskapen längs den norska gränsen som bor på, och redan där behöver man börja anpassa lite.
Var bor jag då?!
”Men hallå. Vilken höjd bor jag på då?!”, tänker du. Bra att du frågar! Förslagsvis kan du skriva in ditt område på whatsmyelevation.com. Glöm inte ändra från fot till meter.
Ska man generalisera så är risken högre att du bor omkring eller över 300 meter över havet om du bor längs Norrlands inland (Härjedalen, Jämtland och Lappland), nordvästra Dalarna, uppe på något berg i Värmland och faktiskt även om du bor på någon kulle på det småländska höglandet. Men till exempel här i Hälsingland där vi bor finns nästan ingen som bor så högt upp. Detta trots att det finns många berg och åsar som är högre än 300 meter över havet. De allra flesta bygder, byar och städer är nämligen byggda i dalarna eftersom det helt enkelt är (och har varit) så mycket bättre att odla där.
Vattenbadskonservering, tabell
Vid vattenbadskonservering behöver du förlänga inkokningstiden i 5-minutersintervaller. Tabellen ser ut som följande:
Altitud (meter över havet) | Lägg till tid på angiven inkokningstid |
0–305 m.ö.h. | 0 minuter |
306–915 m.ö.h. | 5 minuter |
916–1 830 m.ö.h. | 10 minuter |
Det finns två intervaller till angivna i de amerikanska rekommendationerna, men dessa bryr vi oss inte om att ange eftersom ingen kommer stå och koka in inlagd gurka uppe på Sarektjokkos sydtopp. Vill du absolut veta kan du hitta dessa på Healthy Canning.
Tryckkonservering, tabell
Vid tryckkonservering justeras inte tiden utan temperaturen. Detta görs genom att man helt enkelt har ett högre tryck i apparaten. Här kommer tabellen för när du använder dig av en vikt för att bestämma trycket i apparaten. Mer information kommer efter tabellen.
Tabell för viktmätning
Altitud (meter över havet) | Vikt (i psi) |
0–305 m.ö.h. | 10 psi |
305–3 048 m.ö.h. | 15 psi |
Det finns två sätt att mäta trycket på. Vi har gått igenom dessa i detalj i artikeln om tryckkonserveringsteori. Men kortfattat handlar det om att man antingen mäter trycket genom manometern (tryckmätaren) eller genom att ha en vikt som rör sig vid rätt tryck. Det senare sättet är det sätt vi rekommenderar, eftersom en manometer måste kalibreras med jämna mellanrum. Det är komplicerat att få apparaternas manometrar kalibrerade i Sverige, så därför avråder vi från att använda den.
Den enda nackdelen med att använda vikten som indikator är att det är en väldigt trubbig metod om du bor lite högre upp. Manometern möjliggör att du kan öka trycket ett psi-steg i taget och således få exakt rätt temperatur. Vikterna kommer dock bara i intervaller om 5 psi (5, 10 och 15), vilket gör att du kommer att få högre temperatur än nödvändigt om du bor nära en gräns (exempelvis på 310 meter över havet). Detta är lite synd, men inte så mycket att göra åt.
Hur som helst, om du har en sprillans ny apparat kan du såklart använda manometern just då. Det du gör är att du använder dig av 15 psi-vikten, men anpassar spisens temperatur så att manometern stannar på det tryck du vill ha. Här kommer den tabellen:
Tabell för manometermätning
Altitud (meter över havet) | Tryck på manometern (i psi) |
0–305 m.ö.h. | 11 psi |
306–609 m.ö.h. | 11 psi |
610–1 219 m.ö.h. | 12 psi |
Det finns fler intervaller, men troligen kommer ingen att konservera råpackad kyckling på Helags topp. Vill du ändå se intervallerna finns de på Healthy Canning.
Notera för övrigt att man anger 11 psi som första steg på manometern istället för 10 som med vikten. Detta har att göra att 10:an egentligen är 10,5 psi och att det är lite svårt med en analog mätare att se detta värde helt korrekt. 11 psi är alltså en liten säkerhetsmarginal.
Har du frågor? Kommentera gärna nedan!