Konservering av svamp
Kommentarer Teori

Konservering av svamp och en liten rant

Kantarellerna växer så det knakar och då är det lätt hänt att man blir sugen på att konservera en del av all svamp man har hittat i skogen. Det finns ju till och med ett recept på NCHFP för konservering av svamp. Helt perfekt. I med svamparna i burkar och ner i apparaten bara. Halvvägs in i inkokningstiden inser du att det står klart och tydligt i receptet:

Caution: Do not can wild mushrooms.

Ingen förklaring, ingenting. Bara som en fet käftsmäll att du nu såklart inte kommer att kunna veta till 100 procent om dina burkar kantareller kommer vara fria från botulinumtoxin eller inte. När du läser ännu mer noga förstår du att receptet i princip bara syftar på köpta champinjoner och inget annat.

Varför är det så här?!

Vad är det frågan om egentligen? Det är förstås omöjligt att veta varför det står sådär, så vida du inte råkar känna någon av upphovspersonerna till receptet.

Healthy Canning spekulerar lite i sin artikel om NCHFP:s svamprecept:

We are not told why the canning directions apply only to button-type mushrooms. It could be because they don’t want to encourage untrained people to go picking wild mushrooms. It could be because mushrooms come in such different shapes and sizes that they would all pack differently into the jars, and pack-type and density do affect processing times.

https://www.healthycanning.com/canning-mushrooms

Allt är förstås spekulationer, men upphovspersonen till artikeln resonerar alltså att det kan bero på att man inte vill uppmana ”lekmän” att inte plocka svampar i skogen eftersom det kan vara farligt ifall de är giftiga. Det skulle också kunna bero på att olika svampar i teorin kanske behöver olika tider i apparaten. Vi vet helt enkelt inte.

Är USA ett land med svampskräck?

Men att det första alternativet ens nämns får mig att direkt tänka på ett radioreportage jag lyssnade på en gång. Man intervjuade en svampälskande sverigefinne som beskrev ett ”kontinuum” som går från öst till väst med mykofili och mykofobi – svampfantaster och svampskeptiska, kan man väl säga. Österut, typ de slaviska länderna inklusive Ryssland och Ukraina, äter man svamp som om det vore godis. I Finland är man också väldigt glad i svampar. Här i Sverige gillar vi svamp, men vi är mer försiktiga och håller oss till säkra kort såsom kantareller och Karl-Johan. I Norge börjar man bli än mer skeptisk och kommer man till England är man i princip rädd för svampar.

Mannen i reportaget förklarade att engelsmännen tog med sig mykofobin till USA och att man därför generellt är väldigt försiktig med det här med att plocka vilda svampar. Man är helt enkelt rädd för att råka ta en livsfarlig svamp av misstag och bli allvarligt sjuk eller till och med dö. Bara ”proffs” kan plocka svampar i skogen på ett säkert sätt.

Stämmer den här beskrivningen av USA:s svampkultur blir såklart spekulationen om varför svampreceptet bara täcker champinjoner såklart logisk.

Man kanske också kan klämma in det här med den amerikanska kulturen att stämma allt och alla. Har du ätit en svamp som gjort dig sjuk kanske du kan stämma någon som lurat dig!? Bäst att myndigheter därför helt enkelt avråder dig från att plocka vild svamp! Nåja, nu spekulerar jag väldigt mycket.

Hallå Livsmedelsverket!

Då kommer vi till en liten rant från min sida …

Konserveringsgrupper på nätet växer

Konserveringsgrupper på Facebook växer så det knakar. Grupper som Konservklubben, Hermetisering av mat och Konservering, tryckkonservering och inkokning har alla tusentals medlemmar och växer stadigt hela tiden. Intresset för att koka in mat i konservburkar är alltså stort och verkar hela tiden bli större och större. Därför vill jag höja ett litet varningens finger till Livsmedelsverket. Hermetisering/inkokning/konservering (kärt barn har många namn!) är ett fantastiskt bra sätt att förvara mat på, men också ett potentiellt livsfarligt sätt om det görs på fel sätt. Det här vet de på Livsmedelsverket mycket väl, med tanke på vad de skriver i den rapport som vi också citerar i vår artikel om botulism.

Livsmedelsverkets rapport

Problemet är bara hur övergripande och vag rapporten är om just ämnet att koka in mat i burkar. Det kanske var rimligt då när det begav sig, när nästan ingen var galen nog att hålla med det för förvaring av mat i rumstemperatur. Men med tanke på det kraftigt ökade intresset för hemkonservering vill jag påstå att vi skulle behöva mycket mer detaljerad och korrekt information för att motverka desinformation som tyvärr sprids ganska mycket på internet. Informationen borde också komma från en myndighet(Livsmedelsverket!) för att ge en viss tyngd.

Recept!

Då kommer vi tillbaka till kantarellerna. Vi leker med tanken att man har helt rätt i det där radioreportaget. I USA är folk mykofoba och livrädda för att råka plocka en dödligt giftig svamp som liknar den man egentligen ville ha. Samtidigt är vi i Sverige åtminstone inte är rädda för att äta till exempel vilda kantareller och trattisar. Då kanske vi i Sverige borde se till att ta fram egna recept helt enkelt? Gör vi inte det riskerar vi att folk istället tar till sig informationen från cowboy canners och andra knäppskallar som hittar på lite hur som helst. Informationen finns ju nämligen ingen annanstans!

Vi skulle helt enkelt behöva lite recept framtagna för en svensk matkultur. I princip samtliga vettiga recept som finns för hemkonservering är framtagna för nordamerikaner i en nordamerikansk kultur. Mycket är ju överlappande (de äter ju inlagda rödbetor där med), men ibland blir det helt enkelt ganska främmande när man bläddrar bland recepten.

Att ta fram recept borde väl inte vara svårt för de som har rätt utrustning och kunskap. En myndighet som Livsmedelsverket borde absolut kunna samarbeta med till exempel ett universitet och sätta sig in i ämnet för att till sist ta fram säkra och bra recept för en svensk matkultur. Må vara kantareller eller något helt annat som vi gillar här. Själva metodiken är ju redan extremt välbeprövad och dokumenterad i USA, så grovjobbet är ju redan gjort för längesedan.

Jocke Berg Konservgeek
Jocke

Gillade du inlägget? Stötta oss gärna på Patreon!
Become a patron at Patreon!

Du kanske också gillar …

2 kommentarer

  1. Stina säger:

    Hej!
    Och tusen tack för absolut bästa sidorna gällande tryckkonservering!
    Nu skall jag skörda spenat och undrar hur jag kan ta vara på den ?
    Eller blir det bara en röra ett oaptitligt mos? Är det frysa eller torka som gäller?
    Tacksam för svar🙏🏻 Ja eller nej
    En fortsatt skön sensommarhöst!
    Stina i Österbotten

    1. Hej där på andra sidan Östersjön! Vad roligt med en, tekniskt sett, internationell läsare! 😉 Och tack för de vänliga orden!

      Vi har inte översatt något recept ännu, men National Center for Home Food Preservation har ett recept för spenat (och andra bladgrönsaker): https://nchfp.uga.edu/how/can_04/spinach_greens.html

      Om det blir bra eller inte får vi ju tyvärr låta vara osagt, men USDA/NCHFP brukar generellt inte ens bemöda sig att publicera recept som inte blir aptitliga. Så man får nog anta att det blir ätbart i alla fall! Det verkar vara ganska utdragen process för att skölja spenaten tyvärr, men annars verkar det vara ett enkelt recept.

      Om du bestämmer dig för att prova får du väldigt gärna återkomma med hur det blev!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.